Hiding the tears?

Jag vet inte varför det blir såhär. Att jag plötsligt bara hamnar i någon form av panik över att jag inte kan någonting.

För varför skulle jag vara dummast av alla på min kurs?
Är jag den enda som kommer misslyckas med uppgiften? Jag lovar att jag kuggade på första tentan.

Allt det där. I mitt huvud. Spinning around and around and around. Det vägrar försvinna.

Hur ska jag hinna? Vem orkar lyssna? Jag vet inte ens vad jag ska säga. Hur mår du egentligen? Jag har så himla mycket just nu, ska vi ta en kaffe? Eller nej, måste läsa.

Jag är så jävla rädd för att inte vara smart.
Att vara smart är det enda jag har.
Att vara smart är det enda jag är.